Epilog Ljugarn Open 2023

Solen sänker sig nu i väster, och en intensiv tennisvecka går mot sitt slut.

Gårdagens tennisfest, med start på Brus och efterföljande partaj på Våffelmagasinet, gör sig fortfarande vagt påmind ett par centimeter bakom pannloben. Det är dags att summera inte bara en mycket underhållande Ljugarn Open-vecka, utan även Ljugarn IF:s sommar 2023 i stort.

När vi summerade fjolåret, 2022, kunde vi konstatera att aktiviteten hade avtagit något jämfört med de föregående Covid-åren, som också präglats av att vi var mer eller mindre ensamma på östkusten med våra nya padelbanor. Under den här sommaren har vi emellertid återigen märkt ett tydligt uppsving i de flesta av våra aktiviteter.

Om vi först ser till vår allra viktigaste uppgift – att se till att våra barn har kul, är aktiva och träffar sommarkompisar i Ljugarn – har vi aldrig tidigare haft så många deltagande barn i våra aktiviteter. Tennisskolan hade i år närmare 100 deltagare, jämfört med knappt 80 under 2022. Filip Engström hade till sin hjälp i år huvudtränarna Axel, Axel, Arvid och William som alla tävlar eller har tävlat på hög nivå i tennis. Under Markus Elblaus ledning genomfördes i samband med tennisskolan också Ljugarn Open för barn, i vilken ett drygt 20-tal barn deltog. Här fanns såväl lite seriösare tävlingsklasser, där vinnare korades, som ”prova-på”-klasser utan vinnare men där alla fick medalj. Basketskolan genomfördes som vanligt med bravur av Elsa och Rakel, som på den uppgraderade basketplanen (med nya korgar och nytt ljuddämpande underlag) hade cirka 45 barn i träning. Arvid och Georg anordnade en fotbollsskola, som liksom padelskolan hade cirka 25 deltagare. Totalt har alltså över 200 barn deltagit i våra aktiviteter under sommaren 2023. Aktiviteter som också har planerats och genomförts av lite äldre barn. Jag tycker själv att aktiviteterna håller väldigt hög nivå. Tränarna är välmeriterade tävlingsidrottare inom sina respektive grenar och dessutom duktiga på att lära ut till och ha hand om mindre barn. Dessutom är förutsättningarna på Björkvallen fantastiska för barnen!

Aktiviteten har dock inte bara varit hög hos barnen, utan även vi vuxna har tränat på bra under sommaren.  Vi rivstartade med träning i padel och tennis, där såväl Filip Engström som bröderna Axel och William von Pongracz stod till tjänst som tränare. Fystränarna Liv och Anders från Hart54 i Stockholm körde cirkelträningspass under en vecka, vilket drog ett 30-tal deltagare per dag, uppdelat i tre olika pass. Padel-KM som genomfördes mitt i juli hade fyra klasser i år, med totalt 94 deltagande spelare. Mellan passen har vi kunnat spela pingis, ta något att äta eller dricka eller kanske få vår racket strängad av någon av våra duktiga banvärdar som har bemannat Björkvallen 07:45-18:15 sedan midsommar. Slutligen återkommer vi då till det huvudsakliga temat för denna krönika, kronan på verket i Ljugarn-sommaren 2023, Ljugarn Open.

Nytt för årets tävling var lucky-loser-konceptet. Detta innebar att de som förlorade första omgången i sin singelklass fick en andra chans i den lite enklare klassen ett steg ned. Vad som därmed också krävdes var en C-klass, även den alltså ny för i år. Någon på vallen frågade hur det kom sig att vi införde denna nya modell i herrsingeln, men inte i damsingeln. För det första är det ju så, svarade jag, att herrarna regelmässigt överskattar sin egen förmåga när det gäller idrott, varför de ofta anmäler sig i fel klass, alltså en för svår klass. Genom denna modell slipper tävlingsledningen tala om för spelarna att de egentligen ska spela i en annan klass, för det tar modellen hand om automatiskt. Behovet av just denna typ av tillrättavisning, alltså med avseende på spelförmåga, föreligger inte alls på samma sätt på damsidan, där deltagarna snarare anmäler sig i en för lätt klass. Bortsett från denna uppenbara anledning gjordes en liten gallup bland deltagarna i damernas A-klass, som gav den tydliga feedbacken att lucky-loser ej var önskvärt i dam-singeln.

Med dessa nymodigheter och cirka 160 deltagare, ungefär 10 procent fler än i fjol, blev det i år hela 216 spelade matcher, jämfört med 160 i fjol. Tillsammans med ett par halvdagar av regn blev det ett mycket tight schema och under flera dagar spelades det på alla banor från kl. 8 på morgonen till kl. 21 på kvällen. För första gången hade vi till och med matcher som fick avbrytas på grund av mörker, för att sedan återupptas nästföljande dag.

Många av dessa matcher har dragit stor publik. Att se 148 personer på Björkvallen klockan 18:30 en tisdagskväll, fullt engagerade antingen med att spela tennis, titta på tennis eller joxa med en boll eller någon annan form av trasa, alternativt ishockeypuck, var minst sagt en mycket inspirerande syn. Jag vill rikta ett särskilt tack till alla familjemedlemmar som själva inte spelar, men som deltar som åskådare, supporters eller bara genom utöva passivt tålamod med hur deltagande i Ljugarn Open påverkar en semestervecka för familjen på Gotland.

Vi har fått se fina prestationer av många spelare men vi har också på Björkvallen, liksom i krönikorna, fått lärt känna en rad andra färgstarka karaktärer, som bidrar till att göra Ljugarn Open och Björkvallen till en väldigt speciell företeelse. Jag vill tacka också alla dessa individer, som alltid bjuder på sig själva och därmed skapar ett underhållande bakgrundsbrus. Jag tänkte inte nämna alla dessa individer vid namn just här, de är så många. (Jag kan nu se framför mig hur vissa av dem drar en lättnadens suck.)  Men jag är ganska säker på att de kommer att återkomma även nästa år, då sannolikheten för att samma individer skall ställa till det för sig själva även 2024 måste bedömas som förhållandevis hög. De flesta av dessa individer är nämligen, i alla fall som jag ser det, uppenbara återfallsförbrytare inom sitt respektive gebit.

Vad hände då på själva finaldagen? Först och främst gick ju Madde Ödquist till final, så vi ändrade därför hela finalprogrammet från söndag till lördag. Något som skulle visa sig vara helt genialiskt, inte bara för att det regnade på söndagen, men också för att vi då fick partaja både på Disco Fever Night på lördagen på Brunan och på Tennisfesten på söndagen.

På damsidan stod Victoria Högset pall för trycket, liksom för de höga bollarna i bakplan från Eva Lindqvist, varigenom hon därmed kunde ta sin fjärde raka titel efter siffrorna 6-2, 6-3. I damernas B-singel vann förstaseedade Maria Fredriksson mot nytillskottet Sofia Doftvik efter en jämn match som slutade 7-6, 6-3. Slutligen tog Madde Ödquist en av olika skäl förhållandevis viktig seger mot Annika Hogen, i en avgörande match om Ladies-titeln. I damdubbeln blev det placeringsskifte mellan fjolårets finalpar, där den mer mogna konstellationen Sussi Vucetic/Cissi Grufman i år kunde bemästra de yngre förmågorna Elsa Ödquist/Märta Vucetic i en spännande batalj som avgjordes i matchtiebreak.

Även på herrsidan blev det fjärde gången gillt – i detta fall för allas vår racketfantom Filip Engström. Vår svenske mästare Jonas Widengren fick tugga i sig en för året sällsynt finalförlust och får nu träna ännu hårdare till nästa år. Frågan är ju vad någon ska kunna göra åt Filip egentligen? Kanske är det dock som en skäggig tvilling, som vill vara anonym och som bor i Vitvär, inte i Lau, sade: ”Han är ju 25 år nu, så han blir inte bättre, han har nog toppat. Så allt man behöver göra är att bli bättre själv, då ska det ju bli så att man kommer i kapp. Det är ren logik!” Vi får se till nästa år alltså, vem som blir bättre, vem som blir äldre och vem som rentav blir yngre. Age is just an attitude. Axel von Pongracz lommade för övrigt av Björkvallen med en sista fråga: ”Varför fick jag möta Filip i semi, när jag var seedad trea?” Bra fråga faktiskt, systemet lottar så, men jag ska kolla på det till nästa år. Och det är ju för övrigt klokt av unge Axel att sikta in sig på att ta andraplatsen innan han går för tronen. Jonas, se upp för Axel 2024. Filip, se upp för föryngrade skäggisar.

I B-singeln blev det Wille Edman som spelade hem titeln 6-2, 6-2 mot Fredrik Carlnäs, som därmed ändå får anses ha hållit den Carlnäsiska fanan högt 2023, i hans två bröders förhoppningsvis tillfälliga frånvaro. C-singeln sopades hem av Jakob Walhberg, 6-3, 6-1 mot Viktor Nordenskiöld, vilket tillkännagavs under pompa och ståt inför ett fullsatt Våffelmagasin av Per Schött, utbringandes ett fyrfaldigt leve för mästaren tillsammans med en mycket förvirrad skara gäster med såväl chokladsås som grädde i mungiporna. Detta matchutfall skulle också kunna anses vara en indirekt delorsak till min lätt ömmande pannlob, då Jakob i egenskap av titelhållande krögare såg det som såväl sin roll som sitt ansvar att fira detta genom att servera bricka efter bricka med diverse säkerligen ädla, men alltjämt lika illadoftande som ohälsosamma, brygder, under gårdagskvällen på Våffelmagasinet.

OldBoys, den sista eller om man går efter spelschemat på dagen, den första, herrsingelklassen, togs återigen hem av John Bolljompa Andrén som besegrade alla de andra spelarna, däribland andraplatspristagaren John Lindberg, som var lika förvånad som glad när jag levererade pokal och prispåse till hans förstukvist. I golf är det bara vinnaren som får pokal, varför den välmeriterade golfaren på Kvarnbacksvägen bara har förstapriser där hemma. Därmed blir denna pokal ändå lite unik i hans samling.

I herrdubbeln skulle bröderna Filip och Axel Engström visa sig för svåra för bröderna Hugo och Otto Mårtensson. Hugo, som i semifinalen mot Estelle/Gårdö, exalterad över parets otroliga spel, hördes skandera över Björkvallen: ”Kom och se – det är lekstuga på bana 2!””. Nu blir Per Schött grinig, han borde ha ropat ”Bana Borg”, jag vet, men nu ropade han ”bana 2”, så då får jag skriva det. Hugo gjorde dessutom om samma misstag med avseende på banans namn under finalen, då han återigen skanderade att ”det är lekstuga på bana 2”. Denna gång emellertid med tillägget: ”Men det är för helvete vi som är leksakerna!”. Bröderna Mårtensson får vara stolta över en andraplats och pappa Mårtensson kan andas ut då varken racketar eller annan utrustning tog slut innan matchbollen var inslagen. Filip tar sin andra titel för året och Axel sin första A-titel i Ljugarn Open om jag inte är felinformerad. Stort grattis!

I generationsdubbel A lever GOAT-jakten vidare för Arvid och undertecknad Ulf Vucetic, då vi efter att ha tappat första set mot Sam och Mulle Schröder kunde vinna finalen i matchtiebreak. Ett tiebreak som för övrigt olyckligtvis påverkades av att Sam fick en nätkantstuds i ögat i ställning 4-3. Viktigast är att det gick bra för Sam. Schröders har nu sju titlar, medan Vucetic jagar bakom med fem. I generationsdubbel B kunde Fredrik och Gustav Stenberg vinna i matchtiebreak med 10-4 mot Sofie och Christer Dahl och därmed säkra sin första titel i Ljugarn Open. Tyvärr saknades de små pokalerna för Generation B men de är nu beställda och vi hör av oss när de har kommit.

I mixedklassen, slutligen, kunde Sussi Vucetic med stabilt spel och sin fjärde matchvinst för dagen, återta mixedtiteln tillsammans med undertecknad, efter en bra match mot Sofia Doftvik och Niclas Bloss.

Totalt spelades 13 klasser, varav 7 singlar och 6 dubblar. Hela 33 finalister har nu en eller i fem fall två pokaler hemma på hyllan, som ett fint minne från årets turnering. Bortsett från pokaler fick deltagarna fina priser från Annika Hogen, Arvid Nordqvist, Bruna Dörren, Brus, Coop, Espegards, Gumbalde Resort, Ljugarn Handel, Ljugarns Strandcafé, Masquetapas, Slazenger, Verkstan och Våffelmagasinet. Vi tackar dessa liksom våra övriga sponsorer; Guteglass, Ljugarn Schakt, Ljugarn Semesterby & Camping och Själsö bageri.

Tack också till domare, bollkallar, traktorförare, mikrofonpratare, prisplanerare och alla andra som högg i lite extra på finaldagen. Samt till alla matchvärdar, grillmaestros, inköpsbehjälpliga samt alla andra som har hjälpt till på olika sätt under veckan. Vad som gör denna vecka möjlig är att alla hjälper till och att vi är många som vet vad som behöver göras. Stort tack.

Vi hoppas att alla har haft en underhållande vecka och vi önskar er varmt välkomna åter 2024. Tips och idéer inför nästa år kan mailas till Ljugarnopen2023@gmail.com.

Med önskan om en fortsatt trevlig sommar,

Ulf Vucetic

Ordförande, tävlingsledare och krönikör