Tisdagskrönikan
God kväll!
Regnavbrott och flyttade matcher. I natt kom turneringens första och förhoppningsvis sista regn. Aktiviteten var på morgonkvisten hög med att raka banorna fria från vatten och precis när det såg ut att vara spelbart kom en retlig sista skur. Detta innebar tyvärr att vi hamnade bakom schemat med ett par timmar och som en följd av detta har de flesta tiderna flyttats en halvtimme imorgon. Åt vilket håll som tiderna har flyttas beror som ni förstår på vilken klass det handlar om. Oldboys-matcherna har naturligtvis tidigarelagts en halvtimme (till 07:30) medan övriga matcher har senarelagts en halvtimme. På så sätt blir alla nöjda. Detta lämnar också en mycket praktisk lucka 08:30, dit vi flyttar kvällens sista omgång (herrsingel C). En helt genialisk lösning faktiskt, där alla är vinnare. Vissa andra ändringar har också gjorts så håll koll på schemat på nätet. Vad som står där gäller alltid!
Att slå bollen i T:et. Nu var det emellertid inte bara vädret som skapade förseningar i schemat på förmiddagen. Jag vill ogärna hänga ut någon och tänkte därför inte nämna några namn, men vi hade även en så kallad ”schedule trasher” direkt på morgonen, då Annika Hogen spelade Ladies mot Marie Cavallin. Oj förlåt, nu skrev jag ju namnen ändå, så tokigt. Jag fick hursomhelst ha ett kvartssamtal med damerna efteråt, när de äntligen klivit av banan efter knappa tre timmars spel och ett långt avgörande matchtiebreak. De två damerna i fråga föreföll blanda ihop olika bollsporter, kunde jag konstatera, varför jag kände mig manad att reda ut en del frågor med dem en gång för alla. Det första övergripande missförståndet handlade om vad som är singelidrott och vad som är lagsport. Båda damerna är uppenbarligen fostrade i lagidrott, där man passar bollen till varandra. Vad jag försökte förklara för Annika och Marie är att tennis, och då i synnerhet singel, är en sport där man inte har någon lagkompis. De två spelarna som samtidigt befinner sig på banan i singel är alltid motståndare, inte lagkamrater. Bollen skall därför inte passas från den ena spelaren till den andra. Tvärtom ska den slås så långt därifrån som möjligt. Vidare har jag förstått att de har lärt sig att det är bra att serva i T:et. Det kan ju vara en bra strategi. Men det betyder inte att man också ska slå alla andra bollar, varenda en, till samma mål. Lagom långt, mitt i banan. Slutligen ville jag förmedla att det inte skall anses vara otrevligt att försöka avsluta ett game när man leder. Man behöver alltså inte tycka synd om den som ligger under i gamet, och vara extra snäll. Tävlingsledningen gillar i och för sig den sympatiska kompisandan. Men jag vill ändå mana på att slå till bollen lite oftare, så att vi hinner spela klart innan solen går ned.
Dropp sökes. Efter nämnda match var det dags för Anna Wränghede att spela generation med Gustaf (stavas med f, inte med v, förlåt). Anna går upp och ned för Björkvallen med telefonen i näven. ”Tänk att man ska behöva ringa och väcka en 25-åring när klockan är 12”, muttrar hon. Jag säger att hon kan vara lugn, han rullar ner i sin rullstol på bara några minuter om jag känner honom rätt. ”Frågan är om han kan sitta upp”, muttrar Anna vidare, ”han behöver dropp, en sådan man kopplar in i rullstolen”. Snart kommer GW insläntrandes, ogenerat bärandes tävlingsledarens tennisshorts, som han säger sig ha lånat av Ella, eftersom hans egna var smutsiga (och mamma tydligen inte hade tvättat). De möter Jack och Wille. Efter tre game nickar Jack åt mig och säger att jag kan gå och byta skor, för vår efterföljande herrdubbel. ”Det här är nog klart på 10 minuter” konstaterar Jack och han har inte fel. Två munkar blev det till frukost för GW, vilka han sköljde ned med en slät kopp kaffe.
Våfflor och matchtiebreak. På banan bredvid går Rebecka Wahlberg in med pappa Jacob för att spela Generation dubbel B mot Hugo och Björn Kristiansson. Eftersom Jacob har spelat matchtiebreak i alla sina fyra eller om det nu till och med är fem matcher i Ljugarn Open i år, föreslår jag med omsorg om schemat att de kanske skulle skippa de första två seten och gå direkt på matchtiebreak. Som kompensation erbjuds fem minuters extra inbollning. Föreslaget ogillas, men Wahlbergs tar årets första vinst i raka set. Möjligen påverkas Björn i sitt uppkast i andra serven. Han ses grubbla över kvantfysik mellan servarna och gör många dubbelfel.
Grillmeister heter Calle. Vid grillen står även idag Calle Schött som med stor bravur tagit sig an rollen som klubbens egen grill-meister. Som allt annat i Ljugarns IF finns en underliggande positiv trend. En utveckling mot någonting bättre. Ni har kanske sett att det finns en ny grill. På måndagen dök det plötsligt upp rostad lök till korven. Och idag blev det hamburgare. Vem vet vad som bjuds från grillen imorgon. Calle finns där mellan sisådär 11 och 13, så att vi inte behöver vara hungriga på banan. Glöm ej att tacka Calle för hans insats.
Nya klasser och ungersk korv. I kön till grillen diskuterades våra olika klasser igen. Filip Björnstjerna efterfrågar en syskonklass. Fabian borta på bänken är nog ovetandes om denna idé. Går det då bra med halvsyskon, undrar någon. En annan person i korvkön föreslår att klassen med fördel kunde modifieras till syskon minus ”von Pongraczare”, det skulle bli en mer intressant klass spekuleras det. ”En sådan vill jag ha”, hörs då från någon längre bak i kön. ”Det låter gott. Är det en sådan där ungersk korv, eller en chorizo kanske?". Andreas (von Pongracz) förklarar vänligt att han kommer från Uppsala och alltså inte från Ungern. Han tillägger att han inte heller är en chorizo, eller någon annan form av korv för den delen. Han undanhåller ödmjukt att han förvisso har ett eget champagnehus. Men det kanske ändå vore överflödig information i sammanhanget, då den ändå inte kan köpas i korvkiosken.
Cykloper och grodmän? Själv funderar jag på att införa en grodmansklass. Tanken är att man skulle spela med grodmansdräkt, cyklop och simfötter. Ett par vore då självskrivet. Först har vi Jack Melcher-Claesson, som under dagens dubbel hade på sig fyra synliga (och därtill sannolikt ett par dolda) neoprenskydd, för att skydda sin bräckliga lekamen mot olika former av krämpor. Grodmansdräktsalternativet är nära nu för Jack. Dräkten kan åka på redan imorgon om jag känner honom rätt. Han kommer spela dubbel i denna nya klass tillsammans med Ljugarns egen Cyklop, a.k.a Anna Wränghede. Dock skulle jag vilja se att hon spelar med den snorkel som rimligen måste ha kommit med i paketet med de glasögon hon bär på banan.
Pepparkakor på Björkvallen. Imorgon kommer ett kvarts ton dubbelpar till Björkvallen för spel i herrdubbel B. Anders Björkstedt kommer tillsammans med Mikael Strid att kliva in mot Markus och Pelle Elblaus. Jag har haft långa diskussioner med Strid om pepparkakornas säsong. Jag anser att pepparkakor som regel bara ska ätas från advent till nyårsafton, men Mikael äter dem regelmässigt året om, burkvis dessutom och särskilt i samband med idrottsaktiviteter. Jag har nu för att lugna herr Strid säkerställt att det finns pepparkakor att tillgå för att mätta herrarna Strid/Björkstedts mäktiga aptit, såväl inför som under och efter sin premiär i Ljugarn Open 2024. Vi hoppas nu att Mikaels kropp håller hela matchen. Han uppges ha spelat en timme denna vecka redan, och är illa tilltygad av den ansträngningen.
Håll koll på tiderna. Under den sena kvällen spelas det fortfarande matcher och vi spelar till dess att vi måste bryta för mörker. Det är viktigt att ni kollar era tider inför morgondagen då vi har varit tvungna att flytta på vissa del matcher, för att schemat skall fungera. Vad som står på nätet gäller alltid (lapparna på vallen ligger ibland efter). Tänk på att vara i tid, bolla in effektivt samt därefter följa tennisens enklaste principer: Bollen slås över nät, och in i banan. Varje gång. Men inte nödvändigtvis rakt i famnen på motståndaren.
Tennisfest. Ja, det siktar vi på att ha. På fredag, på Våffelmaggen. Vi återkommer med mer information snarast möjligt men ni kan boka in dagen för finaler samt kvällen för fest och eftersnack. Som seden bjuder.
Vi ses imorgon, jag önskar er en fin kväll!
