Måndagskrönikan

God kväll!

I skrivande stund spelas det för fullt på Björkvallen, i ett försök att jaga ikapp schemat efter morgonens regnavbrott. Jag sitter strategiskt placerad med min dator vid bana 4. Förlåt Per, jag menar förstås bana Edberg. Hursomhelst spelar Fabian Sjöholm mot Mikael Johansson i Herrsingel B. De spelar på en ganska exponerad plats, där det är lätt att vid minsta felsteg bli inskriven i krönikan i realtid. Än så länge går det bra.

Jag vaknade idag 8:05 (sovmorgon) av att regn slog mot taket, efter att himlen hade öppnat sig ute på åkern. Ensam nere på Björkvallen satt samtidigt Stefan Noble – självutnämnd till Ljugarn Opens stoltaste matchvärd – och kliade sig i det så här i slutet av juli lite tufsiga skägget. Lite deppigt, hade vi andra förmodligen tyckt, men Stefan fastslår i stället glatt på Facebook att han jobbar aktivt mot solsken 10:30 följt av spel 11:15. Regnet öser ned, vad menar han? Tänker jag, hemma, med min kaffekopp.

Jag tänker på filmen Rainman med Dustin Hoffman. Är Stefan möjligen lite av motsatsen till filmens huvudkaraktär? Alltså glad, förväntansfull och fullständigt orealistisk, snarare än lite butter, introvert och bra på att räkna. ”Sunman” alltså, snarare än Rainman? Kl. 10:30 skiner solen och strax före 11:30 är spelet i full gång på alla banor. Tack alla för snabb hjälp att raka banorna fria från vatten. Och vill ni ha bättre väder, ring Sunman på 0704-447700.

Tennis handlar ju mycket om det mentala. Som Jakob Svärdström en gång fick lära sig av en tränare någonstans i Sydeuropa: ”Tennis is all about strategy - control - power. Not the other way around”. Det handlar också om att med mentala medel agera på ett sätt som styr matchen i rätt riktning. Under de första timmarna fick vi en uppvisning i mentalt spel på tre banor samtidigt. Av väldigt varierande slag. Nästan så att det var svårt att välja vilken show att fokusera på.

Mentalt spel kan ju föras på många olika sätt, men jag skulle säga att det har två huvudsakliga dimensioner. Den ena handlar om att faktiskt ha en genomtänkt mental taktik. Den andra om att utöva kontroll över sagda taktik. Ett framgångsrikt mentalt spel baseras följaktligen på en väl genomförd tillika smart taktik. I den sämsta av världar saknas såväl kontroll som taktik och däremellan har vi exempel på misslyckande i att exekvera en bra taktik, eller förstås en väl genomförd dålig taktik, vilket är lika illa. Vi skulle idag få smakprov på det mesta i denna väg.

På bana 1 – förlåt igen, bana Davidson – tar John Andrén emot Ronny Ekman, som spelar förvånansvärt fin tennis, kul att se. Men vad är hans taktik, alltså hans mentala taktik? Jompas taktik är klar. Förlåt att det blir lite tjatigt om Jompa, men jag kan inte låta bli. Han skapar ett lågintensivt brus som äter sig in i motståndarens huvud. Han mumlar, småpratar lite, stönar, gratulerar motståndaren till bra slag. Det är ett kontinuerligt verbalt flöde som inte går att värja sig mot och som därför till slut får alla motståndare att tappa fokus. Den välspelande Ronny förstår inte alls vad som pågår. Han låter sig också lockas in i en enkel vinst av andra set, för att John sedan ska chocköppna i ett matchtiebreak som han sedan stänger till sin fördel. Ett mycket gott exempel på en vinnande mental taktik, utförd med en hög grad av ackuratess.

Bredvid på bana Borg spelar Axel Björnstjerna, just fyllda 19 år och således helt utan insikt i att det finns en mental sida av spelet. En insikt som emellertid är helt onödig, ska det visa för på andra sidan nätet står Markus Elblaus. Markus har funderat en hel del kan jag lova. Jag kan se framför mig hur han ligger vaken om nätterna under vinterhalvåret och funderar på hur han ska agera på banan för att få matchen att gå sin väg. Han är ju en osedvanligt klok person, tillika väldigt tennisintresserad, så min slutsats är att han måste ha en väldigt bra taktik klar för sig. Problemet är dock genomförandet. När det börjar tighta till sig vänder sig Markus inre mot honom själv. Han börjar prata i andra person med sig själv på banan. Vem är det då som pratar, och vem är det som lyssnar? Känns det som att han är på rätt väg? Nej, knappast. Axel håller i bollen fint, betraktar i  lugn och ro på lite avstånd hur bryderierna på andra sidan nät kryper ut ur huvudet på Elblaus och till slut når såväl fötter som racket. Axel går hem med segern.

Slutligen har vi på bana Wilander en klassisk tävlingsjunior, Felix. Som helt naturligt i ung ålder saknar såväl mental taktik som förmåga att hålla känslorna i schack. Wille Edman står på andra sidan nät och han har ju själv varit där som junior. Exakt likadan, så han vet precis vad det handlar om. Wille slicar tillbaka allting mitt i banan. Forehand som backhand, djupt och löst. Till slut går topplocket hos Felix och Wille vandrar hem med matchen efter att ha besegrat en duktig spelare utan mental kontroll eller taktik. Jag vill för god ordning skull säga att Felix är en riktigt en duktig tävlingsjunior, men med det normala juniorhuvud som många av våra andra duktiga juniorer har haft. Eller vad säger Wille själv? Eller Arvid, Axel och Gabbe för att nämna några.

Det är kul att följa ungdomarnas utveckling och se att de går igenom precis samma faser. Apropå Wille Edman visade han senare under dagen ytterligare prov på mognad och mental styrka. En otrolig match mot Figge Estelle. Lumpen har gjort Wille gott, såväl fysiskt som mentalt. Bravo! Fredrik...grisarna väntar.

Under eftermiddagen rasade matcherna senare vidare i full fart. Vi såg många singelmatcher i herrsingel B- och C, då dessa klasser i år är väldigt stora. Därefter följde underhållande damdubblar som spelas i skrivande stund. Och vilket drag det var nere på Björkvallen på tidiga kvällen! Jag kunde inte låta bli att räkna innan jag gick. Totalt vistades vid 18-tiden inte mindre än 148 personer och 7 hundar på Björkvallen! Härligt att se. Det lär bli kvällsmatcher imorgon också, kanske är det läge att packa en picknickorg med något gott? Folkfesten har bara börjat.

För att övergå till lite praktiska frågor finns nu en telefonlista till alla spelare på dörren bakom kakfatet. Ni har väl förresten sett att det finns kakor? Men också power bars, kaffe och en massa god dricka. Och från och med imorgon kan man alltid rycka tag i Andreas von Pongracz så kommer han att leverera en fenomenal grillad macka med vändande post. Andreas älskar att grilla mackor!

På tavlan finns också listan ”Hall of Shame”. Där hamnar den som inte betalat deltagaravgiften (exempelvis genom att för tredje året i rad misslyckas med att anmäla sina barn på rätt sätt i generationsklassen). Om man inte vill vara med i ”Hall of Shame” – vilket är en fullt begriplig hållning - går det bra att swisha uppsatt belopp enligt instruktion och därefter stryka sitt namn.

Tiderna på "trädet" på tavlan nere på Björkvallen är inte uppdaterade. Kolla på nätet och ni som är lucky losers, titta då i trädet (på nätet) efter matchtiderna. Tider finns uppe nu för alla matcher som spelas tisdag eller onsdag.

Och slutligen, tillbaka till där jag började: Fabian och Mikael skötte sig utmärkt på bana Edberg. En jämn match som Fabian tog i matchtiebreak. Mikael kämpar vidare i C-klassen.

Vi ses imorgon!

Tävlingsledningen

Föregående
Föregående

Tisdagskrönikan

Nästa
Nästa

Söndagskrönikan