Söndagskrönikan
God kväll!
Solen sänker sig över ängarna i väster, men ännu spelas det för fullt nere på Björkvallen. Mattias Harring håller i taktpinnen som matchvärd. Ett stort tack inte bara till våra matchvärdar utan även alla spelarna för att ni har varit i tid och hållit ned uppvärmningen, så att vi har kunnat spela klart hela schemat idag!
Här kommer några spaningar och tips inför morgondagen.
Inget Ljugarn Open utan en tvättäkta jompning. Den första jompningen för året kom redan på turneringens första förmiddag, då Mulle Schröder skulle göra debut i Oldboys-klassen. Lätt marinerad efter gårdagens festiviteter och just uppstigen ur bingen kom Mulle ur startblocken på ett utmärkt sätt och knep första set 6-3 mot John Jompa Andrén. Vad Mulle fram till idag emellertid aldrig har fått erfara, eller förstått, är att det är en central, vital rentav, del i den jompska spelplanen att släppa första set för att på så sätt vagga in motspelaren i en slags falsk känsla av ro och kontroll. I takt med att bollarna börjar mjukna gnager Jompa sig sedan in i matchen, lite som en utsvulten bäver som får korn på ett mumsigt byte. Gamen börjar rinna iväg, Mulle skakar på huvudet och är konfunderad. Framförallt förstår han inte vad som håller på att hända. Plötsligt är det matchtiebreak och här tar sig Mulle samman. Han spelar noggrant och går fram till 9-5. Men en sådan ledning är inte tillräcklig mot en räv som Jompa. Han lockar först fram ett dubbelfel och träffar sedan den ena linjen efter den andra. Fyra matchbollar är plötsligt borta och innan Mulle har insett det är matchen över, 11-9 till Jompa i MT – som firar med en segergest som närmast för tanken till när Foppa avgjorde OS-finalen i hockey någon gång för ett par decennier sedan. En klassisk jompning, rätt och slätt. Välkommen in i Oldboys-klassen Mulle!
Från stödstrumpa till dubbelstrumpa. Den ständigt lika småskadade som färgblinda familjen stödstrumpa, a.k.a. Sandbergs, gjorde idag entré på vallen med ett nytt koncept som har sitt ursprung i Tyskland och går under benämningen Dopfelstrumpfen. Här varvas de stödstrumpor i allehanda glada neonfärger, som förgyllt vår tillvaro under så många år, med en slags överliggande andralagersstrumpa, men utan fot. Det handlar om någon form av extra kompression, som ger extra stöd där stödet från stödstrumpan inte är tillräckligt starkt. De måste för övrigt alla ha mycket starka hjärtan i familjen Stödstrumpa, för hur skulle blodet annars komma ned till fötterna, givet alla extra hinder det måste passera på vägen? Vare sig stöd från stödstrumpa, extra stöd eller stöd från sin påhejande familj hjälpte emellertid när Louise fick omedelbart respass ur Dam Singel A av Josefin Jarlheden 3-6, 0-6. Imorgon kan det bli ett tredje lager, Trippfelstrumpfen. Vi väntar med spänning.
Gott med Sangria. Oväntat respass ut ur damsingeln fick även femteseedade Ullis Elzvik då Sussi Vucetic ställde sin man, tävlingsledaren, mot väggen med faktumet att hon inte var anmäld till Damsingel A. Hur kunde han ha missat det, det måste väl ändå vara hans jobb, så att säga? Den lika erfarne som förutseende tävlingsledaren halade emellertid fram en så kallad reservplats ur bakfickan, vilken Sussi genast knep, varefter hon bestämt ringde ner Ullis till Björkvallen precis när hon hade beställt in en kanna Sangria på Strandcaféet. Sangrian fick vänta och eftermiddagen tog en något oväntad vändning för Ullis, men nu kan hon å andra sidan njuta av både en och två kannor Sangria. Det är inte heller så dumt.
Förberedelse och noggrannhet går i arv. Philip Doftvik går imorgon in i Herrsingel C, där han ställs mot Rasmus Rapp. Att gå in i Herrsingel C i Ljugarn Open är ingen liten sak. Det kräver sin förberedelse, innefattande analys, arbete kring strategi och därefter en noggrant utverkad plan. Philip är inte en person som lämnar saker åt slumpen. Han klev därför upp extra tidigt idag för att gå ned och scouta Rasmus styrkor och svagheter, när han gjorde sin debut i årets tävling i en B-dubbel. Philip kunde ses betrakta matchen från avstånd, inifrån Björkdungen under en gren, och han fick sannolikt med sig en och annan matnyttig datapunkt till sin analys. Rasmus kan därmed förmodligen räkna med att kliva in som den mest välanalyserade C-singelspelaren i Ljugarn Opens historia. Samtidigt sitter, bredvid på bänken, det från trädet inte så långt fallna äpplet Frans, 11 år, som just rott hem Cementa Open i Slite. Precis som sin far jobbar han idogt med sin läxa inför morgondagens match. Han ska nämligen spela mixed med mamma Sofia mot Irma och Magnus Ödqvist. Han har, sin pappa upp i dagen, förstås redan kollat upp Magnus. Han spelar i C-klassen, konstaterar Frans. Han kan alltså inte vara särskilt bra, då han spelar i C, men han kan å andra sidan inte heller vara helt kass, eftersom han är seedad. Jag väljer att avstå från att utveckla det klart bristande arbetet avseende mutor i samband med seedning av B- och C-klasserna. Jag koncentrerar mig istället på matchen mellan Frans mamma Sofia Doftvik och Cissi Grufman inne på bana Wilander. Sofia förefaller, till skillnad från hennes man och hennes son, inte ha gjort sin läxa, den genen verkar ha ärvts från Philip till Frans. Då skulle hon nämligen ha laddat med mer energi och mer dryck. Cissi gnuggar ner henne och vänder 1-5 i sista set till vinst 7-6, 7-5.
Hur snabbt får man serva egentligen? Björn Kristiansson tog idag två meriterande segrar. Först mot David Hallberg i singel B och sedan i dubbel B tillsammans med Daniel Björkman mot Jonas och Gabbe Cavallin. Den fråga som emellertid diskuterades på bänken hade ingenting med själva resultaten att göra. Den handlade istället om hur snabbt det är tillåtet att slå sin andraserve. I Björns fall kommer uppkastet i andraserven direkt när det på goda grunder kan förväntas att den först servade bollen kommer att gå ut, eller i nät. Ibland kan uppkastet därför komma redan innan den först servade bollen har landat, och i teorin skulle den andra servade bollen därmed kunna passera den först servade bollen i luften, om den först servade bollen slogs löst (och tydligt på väg ut) varefter den andra slogs snabbt och hårt. Frågan är då för det första om det är tillåtet att sätta motspelaren i en sådan sits. En annan fråga är vilken boll som skall anses vara i spel i varje givet ögonblick. Den som slogs först, eller den som är närmast att landa? Fysikens lagar torde också medföra att två bollar – precis i det binära ögonblicket då den andra bollen passerar den första – kan vara i spel samtidigt när Björn spelar. Har vi då att göra med ett exempel av Schrödingers katt inom tennisen? Detta är onekligen en mycket komplicerad materia, som lämpar sig bättre att utveckla för någon med mer kunskap inom kvantfysik än er krönikör. Men vad som enkelt kan konstateras är att den som möter Björn i nästa omgång bör vara försiktig med att släppa garden efter förstaserven, för då har andraserven eventuellt redan passerat och poängen är förlorad.
Fullt schema imorgon. Den som bor i närheten av Björkvallen och som inte vaknar när Oldboys och Ladies kliver in på banan kl. 08:00, kommer med all säkerhet göra det när konstellationen Lollo Schönberg/Magnus Berg kl. 09:00 ställs mot Ami Åström/Jacob Wahlberg (i den öppna mixedklassen, för att vara extra tydlig på den punkten). Det kommer helt enkelt bli ett jäkla tjatter på banan redan under inbollningen till denna match och jag vill därför redan nu be grannarna om ursäkt för det som här kommer att utspela sig. På eftermiddagen med start 15:00 är det fulla omgångar i Herrsingel A (åttondelsfinaler) med åtta matcher. Exempelvis går regerande mästaren Filip Engström in i turneringen, då han ställs mot CG Fabiansson som spelade stabilt idag mot Yamin Granberg. En bubblarmatch är den mellan Niclas Bloss, som idag vann A-klassen i Cementa Open, och Gustav Norberg, som kommer direkt från färjan med nysträngade spadar i bagaget.
Vi ses på vallen i morgon!
Tävlingsledningen
